Intervju med energicentrum i A6 Jönköping

Stifano Gergawy i distanskursen Solenergi tillsammans pratade 27 april 2017 med en av rådgivarna på Energicentrum A6 i Jönköping som berättade följande.

– När man pratar solenergi får man skilja på två saker: solenergi för varmvatten och solceller, solenergi kan skaffa solvärme eller solel, man kan använda båda i Sverige. Solvärme används ofta när man är vedeldare eller pelletsanvändare. Då kopplar du panelen på taket och så värmer du upp vattnet i ackumulatortanken. Solel, då sätter du panelen på taket och producerar din egen el.

Jag har jobbat i elbranschen sedan 90-talet.

När började Jönköpings kommunen med Energicentrum?

– Vi är rådgivare, vi jobbar inte med energi. Vi har konsultation och rådgivning till t.ex. en fastighetsägare eller lantbrukare som vill ha solceller på taket. Vad de ska tänka på. Tittar vi på Jönköpings kommun satte upp ganska många anläggningar 2009. Då fick man 60 % av staten sedan minskade de här stöden så 2017 var 20% till privatpersoner och 30% på investeringen till företag. Det är i takt med att solcellerna har blivit billigare, priserna med sjunkit med 70% sedan 2009. Det bygger mer och mer överallt. Alla hör från media. Det är mer lönsamt och bra för miljön. Det är bara fördelar och det är också lång livslängd.

Tillverkarna lämnar garanti. Den tekniska livslängden är upp till 40 år som är en bra investering för framtiden.

Återbetalning?

– Det beror på hur mycket du producerar. Sedan kan du sälja och köra ut påelnätet genom en elleverantör.

Sol i Sverige?

Vi har samma solnedstrålning här som i andra länder. Det finns absolut tillräckligt med sol i Sverige. Jag blir sämre på vintern men som bäst är det mellan april och september. Visst produceras det på vintern men inte så mycket då.

Du har 50 elleverantörer att välja på i Sverige så därför blir det olika priser när du säljer. Du kan sälja till den som är bäst. Det är precis som elmarknaden du kan välja vilken leverantör du vill du köpa eller sälja av eller till.

Om du bygger en villa idag får du en ganska bra återbäring på pengarna på investeringen jämfört med på banken. Du får ju ingen ränta på pengarna på banken. Här får du kanske tillbaka 5-7 % per år. Elen är ganska billig i Sverige just nu Elen kommer förmodligen att bli dyrare i framtiden. 2020 kommer förmodligen att bli mycket dyrare än vad den är idag. Då kan man se det här i framtiden kan det bli en riktigt bra affär. I Tyskland priset är mycket dyrare per kilowattimme per kWh .Är det företaget är inställda inställning till den här. Det finns elbolag som själva börjat sälja elpaket. Elleverantörerna är för förnybar energi. Det är enklare för villa ägare att betala skatt på el för att folk ska satsa på solenergi. De fem senaste åren är som solenergin har utvecklats eftersom det har blivit billigare. Sverige exportera redan el till Europa. Eftersom vi har mycket vattenkraft i Sverige kommer vi kanske att exportera en och mer el. Fördelen för staten med solenergi är ju att man har satt upp ett antal mål, klimatmål. Det här ligger i linje med de målen.

Om man vill köpa ett paket solceller ska man kolla med olika företag. Idag kostar en anläggning till till exemplet ett ladugårdstak 9-10000 kr per installerat kW, och en villa kan det kosta 13-14000 kr/kW. Man kan hitta mer informationen på bengtsnyavillablogg.info .

Man får kolla med sin kommun om man behöver tillstånd för att lägga solceller på taket. Det har skapat mycket arbete med skolprojekt. Man får anställde många mentorer. För att montera celler på ett tak behöver du ingen särskild utbildning.

Om man ska koppla ihop solpanel måste man ha behörighet. Sverige köper sina solceller ifrån Kina och Tyskland, men det finns flera hundra leverantörer. Det är viktigt att elnätet klarar kapaciteten. Det är nätbolagens skyldighet att se till att kapaciteten är tillräcklig. #

Intervju med en solenergipionjär

Här kommer en intervju med en solenergipionjär i Stockholm. Det handlar om olika sorters solenergi, erfarenheter och vad som borde göras.

Det är deltagare från Stockholmsgruppen i distanskursen Solenergi tillsammans som gjort intervjun. De hälsar att de tyvärr inte kunde få bort den röda texten.

Vad händer i Sverige?

Här kommer ett axplock av nyheter om solenergi i Sverige. Redan i tidigare veckors studiematerial har det förekommit inslag som handlat om solenergi i Sverige.

I inledningen (5 sidor) i Kraft att förändra – För en demokratisk och jobbskapande energipolitik beskrivs Sverige som väldigt mycket efter t.ex. Tyskland och Danmark.  (Ladda ned boken i pdf-format här!) Nedanstående diagram från 2012 beskriver vilka mål olika regeringar i Europa då hade ställt upp för solenergi 2010-2020.

I ”Solenergimatchen: Tyskland spöar Sverige med 8:0,1” från 19 maj 2016 så räknas tre skäl upp till att solenergisatsningar var så här små på 2010-talet i Sverige trots fallande priser globalt och ett växande intresse i Sverige.

I ”Kraftig ökning av solenergi – men stora skillnader i landet” från 1 mars 2016 ges en bild av att saker ändå redan 2013-2015 var på väg att förändras i Sverige.

År 2016 kom den sittande regeringen med sin politik för förnybar energi och många var besvikna på att den inte var tydligare när det gällde solenergins roll i ett framtida energisystem. Detta framgår bland annat av radioinslaget ”Forskare: Energipolitiken missar solenergin” från 6 juli 2016.

I ”Omstridd skatt stoppar solcellsenergi” från 23 augusti 2016 beskrivs hur regeringen i Sverige införde en skatt på solenergi som blev mycket kritiserad.

Detta beskrivs också i radioinslaget ”Nu beskattas solcellsanläggningar” från 1 juli 2016.

I ”Regeringen svänger om skatt på solel” från 30 augusti 2016 beskrivs hur de ändrade sig.

I ”Linköping bäst på solel – igen” från 11 april 2017 kan vi läsa om att Linköping är den kommun som är mest framåt i hela Sverige när det gäller solel. Men kanske är det inte helt sant, i alla fall inte enligt Bengts nya villablogg 15 april 2017 där bloggaren hävdar att soliga Varberg sannolikt producerar mer även om de har mindre effekt installerad.

I ”Ny karta: Så bra funkar solceller på ditt tak” från 24 januari beskrivs hur Stockholms stad och ytterligare några kommuner i Stockholmsområdet tagit fram en solkarta för att underlätta solcellssatsningar. Många kommuner har gjort liknande kartor, bla Göteborg och Uppsala.

I ”Enklare regler ska ge skjuts åt solenergi” från 9 januari 2017 beskrivs hur Energimyndigheten lagt förslag på enklare regler för solenergi i Sverige.

I ”Solenergi engagerar landsbygdsbor” från 20 april 2017 kan vi läsa om att enbart i Älmhults och Osby kommun i Småland så ska det just nu byggas 15-20 nya solelanläggningar.

Regeringens politik för solenergi beskrivs av dem själva i ”Regeringens insatser för att utveckla solenergin”  från 16 november 2015 och ”Så tar regeringen bort skatten på solenergin” från 21 november 2016.

Det ska bli spännande att ta del av era intervjuer med olika aktörer som är engagerade i solenergi  i Sverige och genom dessa få mer kunskap om erfarenheter och vad som händer. Här i kommentarsfältet får ni gärna dela länkar till nyheter eller intressanta grejer som ni snubblat över. Ni får också gärna reflektera över de olika saker som lyfts fram i ovanstående artiklar.

Mimmis loggbok

Hej

Jag började tidigt i Januari att förgro chili och någon månad efter även tomater och spetspaprika. Jag fick riktigt fina plantor av tomater som jag va ivrig med att sätta ut tidigt i växthuset. Tyvärr så va inte frostvakten på en natt så tomaterna trodde jag hade dött men dom flesta lever men har ännu inte hämtat sig riktigt eftersom våren varit kall. chilisarna står fortfarande inne och växer frodigt, Dom har även börjat att blomma.

I början av februari förgrodde jag det mesta man kan tänka, purjo, spenat, sallad, portulak, kryddor, kål av alla de slag m.m., m.m.

Den 6 Mars Planterade jag ut en hel del i pallkragar såsom rädisa, rödbeta, sallad, spenat, kål m.m.

Jag frösådde (bredsådd) även gul och röd lök i pallkrage. Jag satte dom tätt så gallrar jag sen efterhand, alltså skördar små först så att resten kan växa sig stora 😉 Bra att sätta tätt så slipper man ogräset.

Jag planterade även ut förgrodda jordärtskockor på friland, och potatis i en komposthög där det ligger massa ogräs sen förra året blandat med hönsgödsel.

I slutet av mars förgrodde jag ännu en hel del bl.a. sockerärtor och bondbönor.

Jag frösådde även rädisa, morötter, salladslök, palsternacka, frisesallat, dill och portulak i pallkrage. Jag sår i olika omgångar, lite och ofta så kommer jag att ha färska grönsaker hela sommaren.

I mitten av April planterade jag om chilisarna, aubergin och spetspaprikan och klippte även ner dom så att dom skjuter mer skott och blir buskiga. Klippte även ner tomaterna som blivit lite förstörda av kylan tidigt i våras, få se om dom kan ta sig igen och bli fina,

Den 8 April va jag och besökte trädgårdsmässan i Stockholm och kompletterade min chiliodling lite. Hade någon sort (habanero chocolate) som inte grott som den skulle. Fantastiskt roligt att se alla fina balkonger 😉

Äntligen kom grävaren och plöjde upp mitt grönsaksland . Tyvärr så gick våran jordfräs sönder så landet står fortfarande ofärdigt, men vi är på jakt efter en ny så snart ska det förhoppningsvis vara klart. Eftersom våren är så kall och risk för frostnätter så känns det ändå ok att det dröjer. Jag har täckt vårat aprikosträd med säckväv eftersom dom blommar tidigt och risk att dom fryser. Jag tror att det har klarat sig.

Vi har även byggt upp ett växthus som är lite större än det lilla tillfälliga vi har, jag kommer förmodligen ändå inte få plats med allt jag vill ha i alla fall. Jag har skrivit ut växtetiketter och plastat in och gjort små skyltar så det går att hålla reda på alla olika sorter.

Under bärbuskarna och i gångarna har jag täckt med kartong, lagt stenar på så det hålls på plats och sen lagt på pinnar och löv så det ska se snyggt ut. På så vis hoppas jag kunna kväva ogräset som hade blivit tjockt.

Jag har också passat på att skörda vildgräslök och fryst in eftersom det växer i hela trädgården.

Hela våren har jag kläckt fram kycklingar i omgångar som ska bli fina värphöns och goda grytor.

/Mimmi Kjellberg

 

Magnus Betmarks logg

11/3 – Klippt fruktträd. Försått persilja, tomat, paprika, chilli, kronärtskocka, rotselleri, malibarsallad och svartkål.

12/3 – Oljat trä till kallbänk, sått purjolök.

18/3 -Snickrat kallbänk, täckt vitlöken med halm. Försått sallad och rädisa utomhus.

25/3 – Planterat om tomater

8/4 – Planterat om tomater i större kärl.

15/4 – Monterat upp växthus.

30/4 – Omplantering av förodlade växter

 

Helena Ugglas logg

Utdrag ur min loggbok
4/3
Det börjar bli lite varmare ute, så fortsätter röja i trädgården. Beskär fruktträden, och gnuggar bort mossan de är täckta av. Rensar rabatter.
Ser över mitt bevattningssystem, har ett antal regnvattentunnor under hängrännorna på de tre husen, vill gräva ner slangar så landen, till viss del kan vattna sig själva.
28/3
Omplantering av fikonträden i uterummet. Hunden hade ätit upp fröpåsarna, så får vänta med förodlingen/ alt odla direkt på friland.
8/4
Börjat gräva upp det igenväxta trädgårdslandet, röjt ca 10m igensnårad björnbärsbuske  som halvt legat över landet – taggigt! Efter visst blodvite tog jag till krattan och drog bort de gamla, döda grenarna. Vilket visade sig vara ca halva buskaget.. nu får buskarna ljus!
15/4
Fortsatt grävning av landet, rabarbernas knoppar ca 8cm i diameter. Har även rensat fram pionknoppar på olika ställen i trädgården. Det blommar! En äng av krokus o skilla. Hela skogsbacken lilaprickig av blåsippor!
23/4
Fortfarande nattfrost – tom snöstorm! Så väntar med planteringen lite. Renoverar spaljéer för min kommande vinranka i uterummet. Påskliljor överallt, tulpaner kommer (om rådjuren håller sig borta)
Planering av rabatten vid spaljégången, där jag kommer sätta klängande bönor.